Så länge jag inte får dåligt samvete kan jag göra exakt vad som helst.
det känns skönt att veta. jag är inte fast, bara om jag själv vill det.
men vem vill en sån sak? tänker mycket på hur allt såg ut förut,
jag kunde det där med lek, spel. och har nu kommit på att det är lite
som att gå, prata, cykla. när man väl lärt sig kan man det, föralltid.
nu tar jag mina spel till en annan nivå, en mognare men ack så ondare.
that's just me. en gång en player, alltid en player. som jag brukade säga.
undrar om det stämmer? let's find out, eller vad säger du Däni? back to before?
livet blir inte roligare än såhär när man är godhjärtad och tänker på allas
bästa. så let's face it, jag hade roligae utan ett hjärta.